Getter
Nu blir det leverans av våra getter vi har köpt för de insamlade pengarna. Hörs senare folket!
Sol!
¨Svensk mat!
Nu luktar det ljuvligt här i köket. Nu lagar vi potatis och köttfärslimpa till familjen. Alldeles underbart! Hoppas att det smakar som hemma. Vi ska få färsk sallad också så det ska bli underbart gott!
Idag har vi pluggat en massa och även vart inne i stan och käkat lunch. Här är allt som vanligt. Jag har blivit sjukt förkyld och nyser var tionde sekund men annars är allt fint.
Nu håller jag tummarna för att ja ska få en underbar middag!
Hoppas allt är bra hemma!
Idag har vi pluggat en massa och även vart inne i stan och käkat lunch. Här är allt som vanligt. Jag har blivit sjukt förkyld och nyser var tionde sekund men annars är allt fint.
Nu håller jag tummarna för att ja ska få en underbar middag!
Hoppas allt är bra hemma!
Gårdagen i bilder
Helenas dag
Igår fyllde min nuvarande sambo Helena år och vi överasnkade henne med en dag vi poolen istället för att gå till skolan. Låg och pressade tills vi såg ut som röda kräftor allihop. Solen är jätte stark här! Sen gick vi till en skönhetssalong och gjorde manikyr och pedikyr. på eftermiddagen käkade vi tårta och åkte senare in till Nakuru och käkade på restaurant och minglade på ett uteställe. Dagen blev riktiigt lyckad och jag lyckades både fixa mina naglar och få masage.
En bättre dag
Idag har det varit en bättre dag än gårdagen. Vi kom till en klass tre och blev välkomnade med skönsång och många barnskratt. De räknade matematik och hade engelska. Sedan gick vi ut och hade lite gymnastik, som barnen egentligen ska ha varje dag. Sedan gick vi in en stund och jobbbade igen innan det var rast ännu en gång. Den klassen jag var hos igår såg jag inte till en enda gång, De fick nog knappt vara ute idag heller.
Men barnen i min klass var glada och lärarna i åk. tre var helt underbara så idag gick vi ifrån skolan med ett leende på läpparna. Gick in mot stan till ett hotell där för att käka lunch och bada i poolen. Dock hann vi bara med maten idag, sen kom regnet. Här i Kenya är det trålande sol på förmidagarna men på efetrmiddagarna regnar det nästan alltid.
Idag luktar det ljuvligt här i homstayet. Det ryktas om att det är en kock som står i köket idag, och jag är nästan säker på att vi inte får köttgryta. Wehoo!!
Några bilder
Måndag
Idag var det upp tidigt igen som vanligt. här får man aldrig någon sovmorgon, fast vi egentligen är i stort behov av det. Vi åkte iväg till vår skola och när vi går in på skolgården ser vi vår lärare (den klassen vi skulle börja idag) stå och piska på en elev med en stor pinne. Det var en hemsk upplevelse. När vi kom fram till läraren sa hon att hon inte slog eleven för att det skulle göra ont. Hon menade mer att hon ville lära honom när han gjorde fel. Själv tyckte jag att det var helt sjukt! Det är olagligt att slå barn i Kenya men tydligen gör några det ändå.
Skolan startade med morgonsamling ute på skolgården där barnen bad och rektorn informerade. Samtidigt gick vår lärare runt med en slang och slog några barn på fingrarna. Jag stod så långt bak att jag slapp se detta men det vände sig ändå i hela magen när jag såg slangen hon höll i sin hand. Detta var verkligen ingen bra start med denna läraren. Hela dagen satt jag i klassrummet och kände mig väldigt avvaktande. Barnen hade en väldig respekt för läraren och såg mer eller mindre rädda ut. De drillades och repterade allt hon sa och skrev av på tavlan hela dagen (och då är eleverna bara 6 år) och fick endast en kvarts rast efter 3 och en halv timma innan det var dags att gå in och arbeta igen. Det var en hemmsk dag och eleverna fick varken sjunag en enda sång eller göra något kreativt. De satt som robotar och repiterade de fraser läraren sa en hel dag.
Imorgon har vi bett om att få vara i en åk 3 istället och hoppas att vi där ska kunna få en lite bättre dag.
Efter skolan gick vi till ett köpcentrum och käkade lunch (bästa maten i stamn hittills) och sedan gick vi och shoppade var sin kudde, då vi sover med de obekvämaste kuddarna man kan tänka sig.
Nu sitter jag i min säng och väntar på mat. Undrar om det är köttgryta idag igen. Det luktar som det i alla fall.
Hoppas att allt är bra med er och att ni haft en bättre dag än vad jag har haft. Hoppas morgondagen känns lite bättre.
Masai Mara
God kväll! Sitter just nu i min säng och har precis ätit en god middag (vi fick inte köttgrytan som vi nu har fått de andra dagarna sen vi flyttade in hos familjen). Alla är jätte trötta fast klockan bara är 20.00
Vi har haft en väldigt intensiv dag med safari i Masai Mara, som är en jätte stor nationalpark (Lejonkungen är inspirerad därifrån).
I fredags steg vi upp tidigt för att börja vår långa färd till Masajmara. Större delen av vägen var asfalt men efter att ha åkt i kanske fyra timmar så förberedde vår chafför oss på en bumpy ride. innan det blev vi dock stannade vid en poliskontroll och chaffören fick kliva ut bilen. Han var borta en väldigt lång stund och vi började bli lite oroliga, men när han kom tillbaka berättade han att polisen försökte få pengar av honom på nått sätt (dom gör tydligen så här, hittar fel för att kunna stoppa pengarna i egen ficka) men chaffören lyckades tydligen prata bort det. Vi fortsatte köra och kom in på den dåliga vägen. Det var bara att spänna fast säkerhetsbältet och hålla i sig. Bilen hoppade och skakade som aldrig förr och det kändes som att man knappt körde på någon väg, fast det faktist fanns en. En riktigt spännande upplevelse. Efter en stund fick en av våra bilar problem och vi fick klämma ihop oss i två bilar (vi hade tre från början). När vi v'ntade på att bilen skulle bli fixad såg vi giraffer gå på savannen borta i horisonten. Helt otroligt!! Iallaf all så var vägen väldigt lång och sova var helt omöjligt att göra. Efter sju timmar var vi i alla fall framme på campet som vi skulle bo på. Vi blev indelade i grupper med två eller tre stycken och blev sen visade till de tält vi skulle sova i. Jag, Amanda och Helena hamnade vid tältet som låg bredvid köket. Senare fick vi gå till en Masaj by som låg predvid campet.
Masajerna bodde i små hyddor gjorda av kospillning. De hade kor och getter och runt deras "by" fanns kvistar som utgjorde en mur. Männen gjorde en dans för oss som gick ut på att hoppa så högt som möjligt för att kunna imponera på kvinnorna. Hövdingen berättade även lite om deras kultur. Han berättade att de var polygomer, alltså att männen har flera fruar och då helst så många som möjligt (fem är det minsata de vill ha, sju är lagom). Varje kvinna har en egen hydda där hon bor med barnen och ibland mannen, då mannen har många hyddor som är deras hem. Han berättade även att innan männen fick gifta sig skulle de vara ute i vildmarken i 5 år och då även lyckas döda ett lejon. Därefter var det okej att gifta sig. Kvinnan man gifte sig med skulle även vara från en annan by. Masajen berättade även att de lever endast åt kött, blod och mjölk. Detta är ett liv som jag aldrig trodde att folk levde. När jag stod där med alla de manliga masajerna runt mig kollade jag runt mig och såg en massa smutsiga barn i trasiga kläder med ett tiotal flygor i ansiktet. Detta berörde mig oerhört mycket och jag kännde mig väldigt illa till mods. Tankarna snurrade i mitt huvud. är detta ett värdigt liv att leva? När jag senare även fick reda på att könsstympning utövas i byn fick jag riktigt ont i magen och tyckte inte alls att de där välkomnande männen var så trevliga länge. Det är helt sjukt och jag blir både arg och ledsen när jag tänker på det.
När vi vart i Masajbyn gick vi sedan hem mot vårt camp för att få middag. Självklart var det köttgryta som serverades(den vi får varje dag) och jag försökte att äta så gott jag kunde. Efter middagen var vi alla trötta och gick till sängs. Under natten hade jag väldigt svårt att sova då jag låg och tänkte på alla de kryp som kunde finnas i tältet och utanför hörde jag hyernor. Vid vårt camp gick två masajer runt och vaktade så att inte något lejon skulle komma, och med denna tanken snurrandes i huvudet blev det alldeles för lite sömn den natten.
När vi vart i Masajbyn gick vi sedan hem mot vårt camp för att få middag. Självklart var det köttgryta som serverades(den vi får varje dag) och jag försökte att äta så gott jag kunde. Efter middagen var vi alla trötta och gick till sängs. Under natten hade jag väldigt svårt att sova då jag låg och tänkte på alla de kryp som kunde finnas i tältet och utanför hörde jag hyernor. Vid vårt camp gick två masajer runt och vaktade så att inte något lejon skulle komma, och med denna tanken snurrandes i huvudet blev det alldeles för lite sömn den natten.
På morgon vaknade vi skapligt tidigt för att äta frukost och sen bege oss ut på safari. Safarin var en sjuk upplevelse. Det första djuret vi såg var giraffer. Alla stod som gapande fågelholkar till att börja med innan vi sedan började agera paparatzzis. Därefter såg vi en hel mängd djur. Zebra, giraff, hyena, geopard, flodhäst, krokodil, lejon, elefant, buffel, antiloper, gnu, apa, struts, gam, pelikan, vildsvin och surgat. (någon är säkert glömd nu). Och det känndes precis som när man kollade på TV. Djuren var så himla nära och man kunde inte förstå att det hände på riktigt. Vi körde så att vi kom till gränsen av Tanzania. Där fanns en flod där tusentals djur samlats (mest gnuer) för att korsa floden. Denna berättade vår chafför var ett av sju underverk, att en massa djur korsar floden två gånger per år men att man inte riktigt vet varför. Vi stöd i över en halvtimma och väntade på att de skulle korsa den men de vågade riktigt aldrig så vi fick köra vidare. Sarafin blev en heldag och alla var väldigt nöjda.
När vi kom tillbaks till campet fick vi gå tillbaks tilll Masajbyn och kolla på kvinnornas dans. Vi trodde det skulle bli roligt men de såg mest ledsna och nedtryckta ut. Fy farao! Sen ville de att vi skulle köpa smycken av dem men jag valde istället att gå tillbaks till campet när det snart väntade middag.
På bordet denna dag stor det ingen köttgryta utan istället spagetti och köttfärsås. jag hoppade och tjöt som ett barn på julafton av lycka, och denna gången tog jag till och med två portioner. Vilken lycka!! Vi gick sedan och la oss tidigt för att tidigt på morgonen stiga upp på morgonsafari innan vi startade den långa vägen hem mot Nakuru igen.
Det har varit en väldigt lyckad kväll men nu är jag trött så att jag nästan ser dubbelt. God natt, eller lala salam som man säger på Suwahili.
Info om getterna
Hej!
Vi är nu 10st lärarstudenter som befinner oss i Nakuru i Kenya. I torsdags var vi och besökte en stödgrupp kvinnor, män och barn tillsammans en bit utanför staden på den Kenyanska landsbyggden. Den här stödgruppen finns till för människor som är smittade av HIV. Det går att leva ett anständigt liv om man tar sina mediciner i tid och äter dem regelbundet varje dag.
Stödgruppen vi träffade bestod av både äldre och yngre och de tillsammans stöttar och undervisar varandra och även andra om den här sjukdomen. De berättade att de var stolta över att få kunna leva ett gott liv och att de var lyckliga som kunde få leva det tillsammans med andra människor. HIV är en tuff sjukdom som bryter ner immunförsvaret så även att man sköter sig med medicin och träning kommer tunga dagar då man varken orkar stå eller sitta. Den här stödgruppen lever sunt ute på landet och kan glädjas åt att få vara någorlunda friska tillsammans med andra i samma situation. De livnär sig på sina egenodlade produkter men det är svårt för dem att få maten att räcka till. Medicin får de gratis men det är dyrt och svårt att transportera sig till sjukjusen där de finns.
Något som är väldigt nyttigt när man har HIV är getmjölk. Stödgruppen kunde försörja ungefär hälften av sina medlemmar med getmjölk . Den är mer näringsrik än komjölk och ger en god effekt för att klara sjukdomen. En get kostar mellan 300-1000 svenska kronor. Vi som är här har bestämt oss för att köpa en bra get till dessa människor som kämpar med denna hemska sjukdom. Vi har kontakt med stödgruppen och har blivit lovade transport och möjligheten att själva få leverera geten så vi är säkra på att den kommer fram.
Hjälp oss nu att köpa fler getter så att mat inte blir en bristvara för dessa människor. Vi kommer under nästa vecka planera inköp av get/getter så sätt in pengarna så snart du kan. 100 kronor är mycket pengar här i Kenya så bidra genom att sätta in pengarna på konto 8234-7, 994.568.260-8 senast Fredag 26e Oktober nästa vecka.
Vi är nu 10st lärarstudenter som befinner oss i Nakuru i Kenya. I torsdags var vi och besökte en stödgrupp kvinnor, män och barn tillsammans en bit utanför staden på den Kenyanska landsbyggden. Den här stödgruppen finns till för människor som är smittade av HIV. Det går att leva ett anständigt liv om man tar sina mediciner i tid och äter dem regelbundet varje dag.
Stödgruppen vi träffade bestod av både äldre och yngre och de tillsammans stöttar och undervisar varandra och även andra om den här sjukdomen. De berättade att de var stolta över att få kunna leva ett gott liv och att de var lyckliga som kunde få leva det tillsammans med andra människor. HIV är en tuff sjukdom som bryter ner immunförsvaret så även att man sköter sig med medicin och träning kommer tunga dagar då man varken orkar stå eller sitta. Den här stödgruppen lever sunt ute på landet och kan glädjas åt att få vara någorlunda friska tillsammans med andra i samma situation. De livnär sig på sina egenodlade produkter men det är svårt för dem att få maten att räcka till. Medicin får de gratis men det är dyrt och svårt att transportera sig till sjukjusen där de finns.
Något som är väldigt nyttigt när man har HIV är getmjölk. Stödgruppen kunde försörja ungefär hälften av sina medlemmar med getmjölk . Den är mer näringsrik än komjölk och ger en god effekt för att klara sjukdomen. En get kostar mellan 300-1000 svenska kronor. Vi som är här har bestämt oss för att köpa en bra get till dessa människor som kämpar med denna hemska sjukdom. Vi har kontakt med stödgruppen och har blivit lovade transport och möjligheten att själva få leverera geten så vi är säkra på att den kommer fram.
Hjälp oss nu att köpa fler getter så att mat inte blir en bristvara för dessa människor. Vi kommer under nästa vecka planera inköp av get/getter så sätt in pengarna så snart du kan. 100 kronor är mycket pengar här i Kenya så bidra genom att sätta in pengarna på konto 8234-7, 994.568.260-8 senast Fredag 26e Oktober nästa vecka.
Hakuna Matata
Igår var tanken att jag skulle med till universitetet med efter att ah druckit lite för lite vatten blev jag sängliggandes hela dagen. Sov, kollade på film och bara kurerade mig. På kvällen tog jag mig ialla fall upp och följde med de andra ut och åt på restaurant.
Idag har jag känt mig mycket bättre. Åkte tidigt imorse på iväg till en organisation som en kvinna startat ute på landbygden. Organisationen var startad för HIV smittade och fungerade ungefär som en studiecirkel där man tillsammans lär varandra om hur man ska leva ett så bra liv som möjligt trots sin sjukdom. Det var jätte intressant. Kvinnan som startat organisationen berättade att bromsmedicinen ska tas med något fett, och att getmjölk då var väldigt effektivt. Dock hade de inte så många getter och de kostar ganska mycket att köpa. Därför har vi bestämt oss för att köpa några getter till dem. (kostar ca 1000 kr styck). Vi tänkte även samla in pengar från folk ifall de vill vara med och köpa getter, och vi kommer då personligen lämna över getterna till dem. Så om någon vill donera lite pengar så är vi jätte tacksamma. Jag återkommer med info så fort jag vet lite mer om hur vi ska gå till väga.
Sedan åkte vi iväg till ett barnhem som var startat av en Kenyan som nu är bosatt med en svensk man i Sverige. Där fanns även en skola där barnen gick på. Den var ett väldigt fint barnhem och vi hade med oss en hel del gåvor till dem. Imorgon sticker vi iväg på safari och blir borta tills på söndag så bloggen kommer inte vara så aktiv fören dess. Det kommer nog bli en mycket intressant och intensiv helg som jag sett farm emot väldigt länge, så nu är det strax dags att krypa till kojs här.
Hoppas att allt är bra hemma i Sverige! Kram
Ett fåtal bilder
Eftersom vårt internet är fruktansvärt segt så är det nästan helt omöjligt att ladda upp bilder men med lite tålamod har jag i alla fall fått upp två. Den översta bilden är taget på några av barnen i klassen på Kenyatta primnery school. Den andra är tagen på en utkiksplats påväg från Nairobi till Nakuru.
Första skoldagen
Hej hopp! Just nu sitter vi här på vårt rum i försöker oss på detta internet som går i mega seg fart. Det går knappt att gå in på facebook och har man tur så går det att chatta på skype. Något videosamtal är inte att tänka på. Men som tur är kan ja ju berätta om hur jag har det här på bloggen istället.
Idag gjorde vi vår första dag på skolan. Åkte dit vid åtta tiden och möttes av en massa vinkande barn. Man känner sig verkligen annorlunda här bara för att man är vit. Många pekar, tittar och ropar till oss. I skolan satte barnen först igång med fri lek, vilket innebar att de fick leka med det material som finns i klassrummet, som består av återvunna saker så som kapsyler, brädbitar, gamla mjölkpaket, pappbitar och liknande. Det finns alltså inga leksaker att leka med så de får ta tillvara på det som finns. När det var färdiglekt var det dags för barnen att skriva av allt som stod på svarta tavlan (alfabetet, engelska ord och meningar). Därefter gick vi ut och lekte lekar och sjöng Kenyanska sånger. Sen hade barnen rast och då passade vi på att spela lite fotboll med dem. Efter rasten fick de välling till lunch ur en stor plastbytta. Jag vågade dock inte smaka då jag var rädd att få ont i magen men barnen åt för fulla muggar. Läraren berättade att de ger barnen mat i skolan för att en del barn inte får någon mer mat hemma. Det är hur hemsk som helst! Därefter fick barnen skriva lite till i sina böcker och sen berättade läraren en bibelberättelse innan skoldagen var slut (12.30).
Efter skolans slut gick vi in till stan och åt lunch och gick även i lite affärer. Mycket saker är jätte billigt här. Vi handlade två fulla korgar med saker till skolan. Vi handlade en klocka till klassrummet, då det bara har en klocka urklippt från ett papper, pennor, fotbollar, pennvässare (dom använder rakblad att vässa pennorna nu, mycket obehagligt!) och lite liknande. Vi kandlade även till barnhemmet vi ska till på torsdag.
När shoppingen sedan var slut tog vi en tucktuck hem till vårt homestay, vilket var en läskig med rolig upplevelse. Jag var mest livrätt medan de andra mest tyckte att jag va lite löjlig. Haha! Men de kör verkligen som galningar här.
Det var min dag i stora drag. Hoppas att allt är bra hemma i Sverige! Ska försöka lägga in bilder men vårt internet är väldigt segt så får kanske köpa ett eget internet för att få det och funka.
Ha det fint! Kram
Idag gjorde vi vår första dag på skolan. Åkte dit vid åtta tiden och möttes av en massa vinkande barn. Man känner sig verkligen annorlunda här bara för att man är vit. Många pekar, tittar och ropar till oss. I skolan satte barnen först igång med fri lek, vilket innebar att de fick leka med det material som finns i klassrummet, som består av återvunna saker så som kapsyler, brädbitar, gamla mjölkpaket, pappbitar och liknande. Det finns alltså inga leksaker att leka med så de får ta tillvara på det som finns. När det var färdiglekt var det dags för barnen att skriva av allt som stod på svarta tavlan (alfabetet, engelska ord och meningar). Därefter gick vi ut och lekte lekar och sjöng Kenyanska sånger. Sen hade barnen rast och då passade vi på att spela lite fotboll med dem. Efter rasten fick de välling till lunch ur en stor plastbytta. Jag vågade dock inte smaka då jag var rädd att få ont i magen men barnen åt för fulla muggar. Läraren berättade att de ger barnen mat i skolan för att en del barn inte får någon mer mat hemma. Det är hur hemsk som helst! Därefter fick barnen skriva lite till i sina böcker och sen berättade läraren en bibelberättelse innan skoldagen var slut (12.30).
Efter skolans slut gick vi in till stan och åt lunch och gick även i lite affärer. Mycket saker är jätte billigt här. Vi handlade två fulla korgar med saker till skolan. Vi handlade en klocka till klassrummet, då det bara har en klocka urklippt från ett papper, pennor, fotbollar, pennvässare (dom använder rakblad att vässa pennorna nu, mycket obehagligt!) och lite liknande. Vi kandlade även till barnhemmet vi ska till på torsdag.
När shoppingen sedan var slut tog vi en tucktuck hem till vårt homestay, vilket var en läskig med rolig upplevelse. Jag var mest livrätt medan de andra mest tyckte att jag va lite löjlig. Haha! Men de kör verkligen som galningar här.
Det var min dag i stora drag. Hoppas att allt är bra hemma i Sverige! Ska försöka lägga in bilder men vårt internet är väldigt segt så får kanske köpa ett eget internet för att få det och funka.
Ha det fint! Kram
Jambo
Jambo! Det är så man säger här i Kenya. Vi har kommit fram och vi mår bra. Resan hit var väldigt lång. Jag åkte från Ed runt 15-tiden i fredags och var inte framme och på plats i Nakuru (staden vi bor i) fören 14-tiden igår (alltså söndag). På vägen från Nairobi till Nakuru åkte vi minibuss och på vägen såg vi en massa vilda djur som gick precis vid vägkanten. Babianer, Zebror, antiloper och vildsvin(Pumba). Det var hur coolt som helst och vi satt som helt galna i bussen och skrev och ropade vad vi såg. Stackars chaffören. Han tyckte nog att vi var helt galna Svenskar. Haha! När vi kom fram fick vi middag av familjen vi bor hos vilket bestod av ris, någon köttgryta och vitkål. Allt smakade helt okej förutom de små benbitarna i köttet. Denna mat fick vi även till kvällsmat så jag antar att det är något vi får lära oss att äta. Vi var även ute på stan en sväng och ja va ska man säga, det tar nog ett tag innan man vänjer sig med trafiken här. För det fösta är det vänstertrafik här vilket känns riktigt obehagligt, speciellt när man åker bredvid chauffören i förarsätet. Gatulampor och övergångsställen existerar inte och trottoarer finns ibland men är inte särskilt hela. Det betar kor och getter precis vid vägen inne i stan och det kör folk precis hur som helst. Jag skulle aldrig vilja köra bil här! Enligt mig är trafiken helt kaos.
Idag har vi varit på skolkontoret och blivit tilldelade de skolor vi ska vara på. Jag, Malin, Helena och Edith hamnade på Kenyatta primary School. Vilket innebär en lågstadieskola med banr från 3-12 år. Där träffade vi en helt fantastisk människa som hette Elisabeth. Hon jobbade med de barnen som var mellan 3-5 år och där var mer som en förskola men alla barn kunde skriva och höll på att lära sig engelska. Det var helt otroligt att se så små barn skriva så fint som dem skrev! De sjöng även lite sånger för oss. Barnen var väldigt ivriga när vi kom och som jag fattade det så trodde vår lärare att dem tyckte det var något stort att röra vid en vit människa. De var även väldigt intresserade av våra långa hår som de gärna ville känna på. Dom kallade oss även Musungas, vilket betyder vit människa.
I denna klass ska Edith och Helena tillbringa några veckor. Jag och Malin ska istället vara i en åk 1 där barnen också var alldeles underbara. Alla människor är så glada här hela tiden. Här finns inga bekymmer. Hakuna matata är standardfrasen i detta Kenyanska land.
Efter skolbesöket gick vi en tur på stan och jag är helt fascinerad av detta stora land. Allt är så annorlunda och alla är väldigt trevliga.
Imorgon ska vi tillbaks till Kenyatta primary School för en heldag, på onsdag ska vi till Lakipia University (universitetet), på torsdag ska vi till ett barnhem och på fredag till söndag ska vi på safari så denna vecka är helt uppbokad, vilket kanske är tur så man inte hinner längta alldeles för mycket hem till kalla Sverige. Här har vi det varmt och skönt, fast Kenyanerna tycker det är vinter och kallt nu och en del går till och med i fodrade jackor medan vi går runt i kjol och linne. Dom tycker nog att vi är knäppa.
Alla mår iaf bra och hoppas det är bra med er där hemma också
Idag har vi varit på skolkontoret och blivit tilldelade de skolor vi ska vara på. Jag, Malin, Helena och Edith hamnade på Kenyatta primary School. Vilket innebär en lågstadieskola med banr från 3-12 år. Där träffade vi en helt fantastisk människa som hette Elisabeth. Hon jobbade med de barnen som var mellan 3-5 år och där var mer som en förskola men alla barn kunde skriva och höll på att lära sig engelska. Det var helt otroligt att se så små barn skriva så fint som dem skrev! De sjöng även lite sånger för oss. Barnen var väldigt ivriga när vi kom och som jag fattade det så trodde vår lärare att dem tyckte det var något stort att röra vid en vit människa. De var även väldigt intresserade av våra långa hår som de gärna ville känna på. Dom kallade oss även Musungas, vilket betyder vit människa.
I denna klass ska Edith och Helena tillbringa några veckor. Jag och Malin ska istället vara i en åk 1 där barnen också var alldeles underbara. Alla människor är så glada här hela tiden. Här finns inga bekymmer. Hakuna matata är standardfrasen i detta Kenyanska land.
Efter skolbesöket gick vi en tur på stan och jag är helt fascinerad av detta stora land. Allt är så annorlunda och alla är väldigt trevliga.
Imorgon ska vi tillbaks till Kenyatta primary School för en heldag, på onsdag ska vi till Lakipia University (universitetet), på torsdag ska vi till ett barnhem och på fredag till söndag ska vi på safari så denna vecka är helt uppbokad, vilket kanske är tur så man inte hinner längta alldeles för mycket hem till kalla Sverige. Här har vi det varmt och skönt, fast Kenyanerna tycker det är vinter och kallt nu och en del går till och med i fodrade jackor medan vi går runt i kjol och linne. Dom tycker nog att vi är knäppa.
Alla mår iaf bra och hoppas det är bra med er där hemma också
Qatar
Sitter just nu på Doha airport i Qatar. Resan har än så länge gått bra. Nu är kl. nio här snart och planet går mot Nairobi vid tolv tiden. Min mobil fungerar inte men som tur är finns gratis internet på flygplatsen. Hörs så fort jag får internet igen! ha de!!
Nu är det nära
Ligger fortfarande kvar i sängen och njuter av den sista tiden med numren kudde. Ska strax gå upp och ta mig en dusch och sen äta frukost. Har lite kvar att fixa och ska även hinna med en hejdå fika med Emilia och kanske Amanda. Josef slutar tidigt idag och ska köra mig till Karlstad i eftermiddag där ja ska möta upp några andra av resenärerna och hoppa på tåget till Stockholm och sedan mot Arlanda. Där ska vi sova över inatt för att imorgon runt 11 - tiden lyfta med planet först mot Doha och sen mot Nairobi. Det kommer bli några långa resor. Jag tror vi skulle vara i Kenya någon gång på förmiddagen på söndag. Jag är jätte nervös och har en massa fjärilar i magen!
-
Möte
Idag har det varit möte i Karlstad hela dagen inför resan och jag känner mig helt snurrig i huvudet. Det är mycket som ska planeras innan jag ska åka och jag börjar bli riktigt nervös nu. Det ska bli jätte spännande att få komma iväg men ändå lite läskigt. Imorgon blir det att planera och fixa hela dagen lång.
Resfeber
Hej hopp!
Emelinn heter jag. Kommer från en liten by i Dalsland men kommer under ett par månader befinna mig i Kenya för att skriva mitt examensarbete för min lärarutbildning. Därför skapade jag just denna blogg, för att mina nära och kära ska få ta del av vad jag är med om på andra sidan jorden. Idag är det lite mer än en vecka kvar tills jag far. Den 13 oktober flyger jag och nio andra kamrater iväg och landar inte i Sverige igen fören på luciadagen. Jag känner att resfebern ökar för varje dag. Det är en massa saker som sak fixas innan och jag har redan börjat.
Det är ialla fall kul att just du hittat hit och hoppas du tycker det ska bli trevligt att följa mig på min blogg under min resa till Afrika.
Välkommen till min nya blogg!
Mitt första inlägg.
